AKTUELLT: Måndagen 23/10 presenterades Karin Ek i Stadsbibliotekets serie Klassikerprat av Anne Brügge. Extrastolar plockades fram, fler och fler medan den tillströmmande publiken bjöds att plocka ur en korg med äpplen och chokladbitar! Utmärkt idé eftersom många kanske hade kommit direkt från jobbet och behövde litet påfyllning. En nyhet förkunnades på slutet: Karin Eks dikter kommer att ges ut i ett urval på 48 sidor och medfölja Lyrikvännen gratis, vilket betyder att hon når en lyrikintresserad läsekrets på omkring 1000 personer!                                                                                                                                                                                               NÅGRA RECENSIONSKLIPP:                                                                                                                                                   Västerbottens-Kurirens Therese Eriksson 28/9 2017 under rubriken "Sensualist lyft ur glömskan" skriver om Gränsen: "en tät, sinnligt välskriven roman som är absolut lojal mot de kast mellan hopp och förtvivlan, mellan vansinne och inre frid som den unga Agnes upplever. Den känns i många avseenden modern, men när man säger sådant beror det oftast på att vissa saker är eviga, snarare än före sin tid. Även om man får säga att Ek också var det senare, med sin ofärställdhet kring det kvinnliga begäret och sensualismen i förhållande till naturen."                                                                                                                               Aftonbladets Anneli Jordahl 23/7 2017: "Gränsen är en roman för alla som likt undertecknad när en svaghet för ungdomligt svärmeri, romantisk naturdyrkan och dramatiska känslokast mellan eld och vatten. Ek skildrar komplext och kraftfullt en trånande relation som uppstår under seglaster och nattliga dragspelsdanser. /---/ Ek ligger hudnära den både livsbejakande och grubblande Agnes som klyvs mellan intellektuell hunger och kärlekstörst."              Jordahl om biografin: "ett underhållande tidsdokument om kvinnors frigörelse och borgerlig kulturhistoria. /---/ Anne Brügges val att slå följe med den bortglömda författaren blev lyckat. Karin Eks författarskap framställs i den höjd och bredd som anstår henne. En förskingrad kulturskatt i inbjudande belysning."                                                                                                                                                                                                                            Svenska Dagbladets Jenny Aschenbrenner kallade 26/2 2017 biografin "en fascinerande resa genom det svenska 1900-talets första decennier."

  

Karin Ek (1885-1926) gav ut 1918 kärleksroman Gränsen hos P. A. Norstedt & Söners förlag. Nu ges den ut igen av Valborg förlag. Samtidigt presenterar förlaget H:ström Anne Brügges stora biografi Karin Ek, Med kinden mot gråberget. Den ingår i förlagets serie Litterära profiler.

 

Valborg förlag startades för att erbjuda enkel tillgång till något av Karin Eks egen hand. I hennes enda roman finns, förutom en gripande kärlekshistoria med klassklyftor som komplikation, flera nycklar till hennes poesi. Där börjar hennes behov av fysisk närhet till jord, sten och havsvatten. Karin gifte sig 1909 med Sverker Ek och var därefter bosatt i Göteborg. Stockholms skärgård återkom hon alltid till, i verkligheten eller i tankarna.

Karin Ek debuterade 1914 med diktsamlingen Den kostbara vilan  (Norstedts). Följande diktsamlingar kom hos Albert Bonniers förlag: Idyll och elegi (1922) och Död och liv (1925 och 1939). Hon var redaktör för  Bonniers tusensidiga antologi Ur svenska dikten (tre band, 1922) och 1915 utkom essän Fredmansgestalten hos Norstedts, en lyrisk litteraturanalys av C. M. Bellmans musikaliska urmakares sånger. Boken är samtidigt en hyllning till Stockholm, allt från stadens kyrktorn till dess rännstenar och till arbetande och lekande människor. Den kan även läsas som en alternativ självbiografi.


Den blivande lärarinnan Karin Valborg Lindblad var sommargäst på Harö då hon lärde känna lotseleven Axel Sjöblom. På översta fotot håller hon Axels lillasyster Elsa i famnen 1907. Tio år senare använde Karin Ek sina dagböcker som underlag till romanen Gränsen. När Axel fick boken med ångbåten till Sandhamn, hade han genom spanska sjukans härjningar nyligen blivit änkling och var ensam med tre småbarn. Han skrev och tackade för boken:

"Egentligen skulle det ha tryckts bara 2 exemplar ett för vardera af oss, det är alldeles för vackert för andra människor att läsa och diskutera om." I nästa brev skrev han: "Nu skickar jag dig litet sand som du bad mig, precis från den fläck som du och jag stannade vid."

Omslagsbilderna till både debutsamlingen och romanen gjordes av Elsa Björkman som när hon gifte sig lade namnet Goldschmidt till sitt första efternamn. Elsa gick Anna Sandströms högre lärarinneseminarium på Karins tid, liksom Harriet Löwenhielm och Honorine Hermelin, men efter examen fortsatte hon på Konstakademien och blev grafiker. Diktsamlingens omslagbild gjorde hon i träsnitt. Idag är hon mest känd för sina självbiografier. I "Jag minns det som igår" (1962) berättar hon om klasskamraten Karin Lindblad, som solbränd kom tillbaka till staden efter bad och segling kring Harö och förkunnade att hon älskade en sjöman och att de skulle ha många barn.

RECENSIONSKLIPP OM NYUTGÅVAN AV GRÄNSEN:

SvD 26/2 2017: "Det tar en liten invänjningstid att förlika sig med alla hänförda utropstecken och att lära sig vila i Karin Eks lyriska naturbetraktelser, men gör man det lurar en lite vassare berättelse än vad de solvarma klipporna först ger sken av. /---/ Det finns också något hypnotiskt i den högstämda form av ältande som Agnes ägnar sig åt, en skimrande skönhet i hur den knöliga förälskelsens komponenter läggs ut som vackra stenar i det hisnande landskapet." (Jenny Aschenbrenner)

AFTONBLADET 23/7 2017: "Ja, det är verkligen en poet som skriver romanen Gränsen, med rytm och effektfulla upprepningar. Ek äger ett oändligt register för att gestalta havsbandet, besjäla himmel och hav. ORd som sinnlig har jag svårt för, men här är en naturskildrare i klass med Knut Hamsum." (Anneli Jordahl)

FLERA RECENSIONSKLIPP OM KARIN EK, MED KINDEN MOT GRÅBERGET:

Horisont nr 1/17: "I Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1998-2000) skrev Anne Brügge om Karin Ek. Det var en mycket engagerad framställning och ett försök att lyfta fram också annat än den dödsmärkta poetens diktning. I de två diktsamlingar och den roman som föregår den sista diktsamlingen blottas passioner, som Brügge i en nyutkommen och mycket välskriven biografi på nästan 450 sidor, Karin Ek. Med kinden mot gråberget (h:ström, serien Litterära profiler), nu kan berätta mer om." (Tom Hedlund)

Arbetet 27/2 2017: "Liv och konst blottar kärlekens sprängkraft".  "en bildande genomgång av Sverige och tiden. Ämnet ekonomisk historia känner begrepp som mentalitets- och totalhistoria. Dit hör också litteraturhistorikern Anne Brügges imponerande verk." (Jan-Ewert Strömbäck)

Svenska Dagbladet 26/2 2017: "Det är fascinerande att parallelläsa Anne Brügges biografi över författaren "Med kinden mot gråberget" och hennes mest kända verk, romanen "Gränsen". Mycket för att några av Karin Eks centrala livsfrågor utgör själva stommen i den berättelse om Agnes av borgerskapet och Axel från folket som "Gränsen" utforskar". Anne Brügge "tecknar bilden av en Karin sprängfylld av livslust och vilja som på ytan omfamnar de normer som begränsar och kontrollerar henne, men inte ryms i dem. /---/ Det är ett lättflytande porträtt som Anne Brügge tecknar av Karin Ek, en innerlig och infallsrik skildring som vore författaren en gammal vän." (Jenny Aschenbrenner)

Sundsvalls Tidning m. fl. av Mittmedias tidningar, 13/12 2016: "en stor och aptitlig bok". "Värme och entusiasm ger fart framåt". "Och rent materiellt är det spännande. Karin Ek växte upp när historien vände. /---/ Man kan tänka sig många slags biografier över Karin Ek. Just den här är svår att tänka sig – men den är nog bättre än många mera tänkbara." (Örjan Thorell)

RECENSIONSKLIPP OM GRÄNSEN, ORIGINALUTGÅVAN 1918:

SSUH:s Polstjärnan: "Vilken rörande bild utgör icke den unga kvinnogestalten där hon ligger på sin klippa 'längtande, gråtande eller läsande'. Det är icke bara ordvalet som gör, att man här kommer att tänka på en annan och mera berömd svensk diktare, som var en orons och ungdomens vårstorm i vår litteratur – Thomas Thorild." (Helge Lindberg)

Hertha: "Understundom tar det underbart härliga språket direkt versens regelbundna rytm, det är endast de uppdelade raderna som fattas för att det helt skall avslöja sig som färdig dikt." (Ellen Kleman)

OKTOBER 

O regnets sorl från trånga gårdars djup

där nattens mörker, likt ett fuktigt segel,

mot muren slår! I asfalts våta spegel

en fattig lyktas låga står på stup


och flämtar tunn från portens svarta gap.

Ur rännors munnar frusar regnets vatten

bort till kloaken, bubblar ned i natten

med iskall gråt till dy och slemmigt skrap.


O regnets sorl från stadens svarta brunnar–

vad liknar väl i ångest och i nöd

den dova gråt, som all  sin sorg förkunnar


från sölad rännsten och kloakers galler?

Blek spårar själen med ett skri sin död,

när stadens regn i svarta nätter faller.

 

               ( ur Den kostbara vilan, 1914)